Intervju: Birk Karlsson

En av spelarna som just nu står på skadelistan är Birk Karlsson. Han tampades även förra säsongen med skador, men nu börjar kroppen så sakteliga komma tillbaka till matchform.


Birk kom in i Silwing under förra säsongen via samarbetet med Huddinge HK och har nu valt att flytta över till Silwing till denna säsong. En av anledningarna till detta är möjligheten att kunna utmana om en plats i Steg 5 i USM. Då Birk är född 1998 är det ”sista chansen” i USM för honom i år och förhoppningsvis kommer han att kunna förstärka juniortruppen redan till Steg 3.

Vi har hört oss för med Birk hur läget är, både med kroppen och med det mentala, för det ska man veta att ibland är vägen tillbaka till planen minst lika tuff för huvudet som för kroppen.

Det var under en bortamatch mot Borlänge under förra säsongen som Birk skadade axeln.
– Jag skulle lägga ner bollen då domaren dömt stegfel. Skulle sedan vända mig om och springa hem när motståndaren råkade ta tag i min arm, och i den hastiga rörelsen hörde jag ett knak i axeln som inte lät särskilt bra. Jag fortsatte att spela då jag givetvis var fylld med adrenalin då det var en jämn och hetsig match, så smärtan kom inte förrän senare på bussresan hem.

Jag fortsatte att spela handboll och träna under ungefär en månads tid innan jag gick och kollade upp det hos en sjukgymnast. Efter det körde jag rehab under en månad för att kunna spela Steg 5 och den 28 april blev jag inlagd för operation. Jag genomgick en s.k. ”Bankart operation”, där man gick in genom titthålskirurgi i axeln och kort sagt sydde ihop det bakre ledbandet som var av, monterade in tre ankare i axelfästet och sedan ett ankare i främre ledkapseln.

När man varit skadad och opererad innebär det oftast en ganska lång och (för de flesta) tråkig väg med mycket rehab tillbaka. En av de svåraste, och viktigaste, delarna av att rehabträna är att ha disciplin och tålamod. Hur gör man då för att hålla uppe motivationen?
– Självklart är det en extremt jobbig och påfrestande period man går igenom, både mentalt och fysiskt för att kunna komma tillbaka och spela handboll igen. Att inte kunna delta på träningar och matcher på grund av min axelskada är någonting som tär på psyket, men handboll är något jag verkligen brinner för och vill förhoppningsvis kunna leva på någon dag. När man är borta under en längre tid så känner jag personligen att det kliar i fingrarna och jag vill bara in och spela handboll, och att då sitta på sidan och kolla på när de andra spelar match eller tränar ger mig enormt mycket motivation för att kunna sköta min rehab och komma tillbaka så fort som möjligt. Att umgås med laget på träningar och att se att min träning går framåt i rask takt är nog de största faktorerna till att jag kan hålla uppe motivationen och disciplinen under så lång tid.

Birk var som sagt med i Silwing under senare delen av den föregående säsongen då han även förra året drogs med en skada, då en tumme som strulade under första halvan av säsongen. Även då var det flera månader av rehabträning som gällde innan han kunde komma tillbaka in på planen igen, en erfarenhet som han dock känner att han har nytta av under den här perioden.
– Det finns väldigt många saker jag kan ta med mig från den tiden, men något som sticker ut från mängden är att ”våga lyssna på kroppen”. Jag vet att det låter som en klyscha, men det är extremt viktigt om man ska kunna fortsätta spela i många år till. Gör jag illa mig så ställer jag mig upp och fortsätter, det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra, och det ser jag både som min främsta styrka och nackdel, vilket jag har fått lära mig den hårda vägen, tyvärr.

Med facit i handen efter min tumskada så vet jag att problemet inte löser sig över natten, vilket innebär att det krävs tålamod, ambition och disciplin för att klara av att komma tillbaka. Det vet jag nu, så jag behöver inte stressa mig tillbaka, vilket är skönt att ha med sig i bakhuvudet. Det var även väldigt skönt att känna att jag hade stöd från laget så att jag vågade ta plats på plan och spela på handboll som jag brukar när jag väl kom tillbaka.

Birk Karlsson och Edward Söderstam säsongen 2015/16. Foto: nyttiflempan.sh.se

Birk Karlsson och Edward Söderstam inför Steg 5 av USM säsongen 2015/16. Foto: nyttiflempan.sh.se

Än så länge är det alltså inte mycket handbollsträning för Birk utan det blir mycket fys och sitta på läktaren och se de andra spela, något som inte bara är negativt då han hela tiden försöker utnyttja tiden på läktaren.
– När jag sitter och tittar från sidlinjen så märker jag framförallt att man får ett helt nytt perspektiv på saker och ting, till skillnad från när man själv spelar, vilket jag tycker är väldigt intressant. Då man ser att en till pass kan ge ett bättre läge, eller att göra en kantväxel öppnar upp större ytor etc. Allt det jag ser lägger jag i bakhuvudet och försöker applicera så gott jag kan på handbollsplanen själv när det är dags att spela.

Men jag kan även bli frustrerad, när man ser så tydligt vad som borde göras och spelarna gör tvärtemot. Det kanske är min framtida tränarroll som träder in, men jag går gärna fram och diskuterar med spelaren enskilt vad den skulle kunna gjort bättre i just den situationen. Men det jag absolut tänker på mest är att komma in på plan och spela handboll igen. Jag visualiserar mig själv spela i olika matchsituationer, vilket får det att klia i fingrarna lite mer än normalt.

Om allt går bra så kommer Birk förhoppningsvis att kunna förstärka juniorlaget lagom till Steg 3 av USM. Han var även med under Steg 1 men då som ”assisterande tränare”, och han fick med sig väldigt positiva intryck från Steg 1.
– Jag kommer självklart att finnas med som spelare till Steg 3 och göra mitt absolut bästa för att kunna bidra med så mycket som möjligt, både på och utanför planen. Det var självklart trist att inte kunna spela Steg 1, men samtidigt var det lärorikt då jag fick se hur juniorerna spelar och klarar av press tillsammans. Det jag såg gav väldigt positiva intryck. Ett samspelt lag som krigar och aldrig ger upp, i medgång såväl som motgång, ett snabbt spel med individuellt spelskickliga spelare och ett jävligt skönt gäng utanför plan.

Silwings 99:or har ju en imponerande historia i stockholmslutspelet såväl som USM, vilket jag självklart inte har kommit hit för att förstöra. Personligen ser att jag att allt utom Steg 5 är ett misslyckande. Jag tycker att grabbarna har enormt med potential och rätt inställning, men vi kommer få jobba hårt för en plats i Steg 5 och jag vet även att det är så pass jämnt mellan lagen i Steg 5 så allting kan hända.

Vad gäller A-laget så är det precis som tidigare säsonger många nya spelare och många unga spelare, däribland Birk själv, och även det är något han ser väldigt positivt på.
– Jag har en väldigt skön känsla för årets trupp då det är många individuellt spelskickliga pjäser som ska sättas ihop till ett kollektiv som levererar. Tycker det är en bra blandning av ”äldre” som visar vägen för oss yngre och pushar oss i alla lägen, vilket ger en bra träningar där framförallt många yngre har visat framfötterna, vilket är väldigt kul att se. Det finns tuff konkurrens och goda utvecklingsmöjligheter inom laget, vilket pushar en att kämpa hårdare.

Avslutningsvis bad vi Birk att tippa sluttabellen för Division 1 Norra, men här var han inte alls lika självsäker…
– Jag vågar mig nog inte på att tippa sluttabellen då det troligtvis lär komma en massa ”twitterhets” på köpet.

Vi hoppas såklart att Birk snart är tillbaka och att han får vara skadefri ett tag framöver efter det, och förhoppningsvis kommer han att kunna förstärka både junior- och A-lagstruppen när han väl är tillbaka på planen igen!

 


Populära artiklar